Vardag
Internet är dyrt här ... Tills vi hittar något billigare alternativ blir det inga bilder, tyvärr.
Den här veckan känns det som att vi har fått en vardag här. Vi lagar havregrynsgröt på morgnarna, åker iväg ut i fält med Nicolas och Mathias på förmiddagarna, äter lunch på kontoret, åker iväg på eftermiddagen igen, och sedan hem vid fem, vilar, lagar middag, sover - för att förenkla något. Ingen dag är ändå den andra lik.
Mathias och jag har den här veckan till exempel varit till en skola där han höll utbildning för en så kallad barnklubb om barns rättigheter. Det är meningen att barnen sedan ska berätta vidare vad de lärt sig för sina klasser. En annan dag var vi till en skola långt ut på landsbygden för att träffa föräldrar till barn som man har märkt kommer hungriga till skolan, eller som inte har skoluniform eller häften och pennor. Jag har inte riktigt förstått på vilket sätt man hjälper de här föräldrarna ännu.
En dag var vi med Marguerite till utbildningsdepartementet som har hand om lågstadieskolorna i norra Benin. Hon ville ha reda på statistik över hur många som klarar skolan och hur många som hoppar av. Det var inte helt lätt. De uppgifterna behövs vid rapporteringen till Sverige, men tjänstemännen hade inte rikigt exakt de siffrorna som Marguerite ville ha, och dessutom var det strömavbrott då så de kunde inte använda sina datorer utan måste leta i sina papper.
Det är ganska ofta strömavbrott här. I Cotonou var det mycket mer sällan och mycket kortare. På radion sa de att det handlar om sabotage. På kontoret har de någon slags dieselmotor som de sätter igång om de behöver el, och det finns det här där vi bor också. Just nu har vi ingen el här hemma, och precis som jag skrev det insåg jag att min dator behöver laddas så nu får jag sluta skriva och publicera inlägget innan den dör.
